Category Archives: Skola, utbildning

Stockholm bra exempel på att förstatligad skola fungerar

Till alla er som tvekar om förstatligande av skolan är rätt metod. Sluta tveka. I Stockholm prövar vi redan. Och det fungerar. Stockholms skolor har mycket bättre resultat än skolorna i socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö där man kör på i gamla vanliga spår. 

chart

När alliansen i Stockholm tog över efter valet 2006 var ett av de första besluten man tog att centralisera skolförvaltningen. Tidigare hade ansvaret för skolorna legat decentraliserat ute på fjorton enskilda stadsdelar. Fjorton olika stadsdelsförvaltningar hade till slut fjorton olika sätt att hantera skolan på. Det gick ut över eleverna, särskilt de svaga. Skolresultaten kom alltmer att följa stadsdelens välstånd och socioekonomiska nivå. Det är inte att skapa förutsättningar för en likvärdig skola.  Därför tag staden centralt över huvudansvaret för skolan och resurstilldelningen.

chart (2)

Nu snart två mandatperioder senare kan vi se skillnaden. Stockholms centraliserade skolmodell presterar långt över rikssnittet. I socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö med en decentraliserad skola är resultaten betydligt lägre. Malmö gör visserligen förbättringar fast från en låg nivå och i Göteborg går det varken framåt eller bakåt.  Båda städerna ligger under snittet i Sverige.

chart (1)

Borgerligt styre, bra skolresultat. Socialdemokratiskt styre, dåligt resultat. Verkligheten pekar på ett sådant enkelt samband. Men, jag vill gärna tro att skolans resultat inte bara handlar om vem som sitter bakom spakarna utan även var spakarna är placerade. En centraliserad – förstatligad – skola levererar. Exemplet Stockholm är beviset.

Media: DS, DS2, Metro, Skolvärlden, Lärarnas, GP,
Blogg: Lotta Edholm, FP,

Resultatpolitik i skolan

Det förtjänar att sägas igen. Skolans utveckling är frukten av decenniers långsam urholkning av lärarens auktoritet och kompetens. Pisa-studien är en viktig för den pekar på ett mycket stort problem men den är också viktig för att vi nu äntligen kan börja diskutera skolan på ett mer konstruktivt sätt än bara tyckande i den ena eller andra riktningen. 

Det stora problemet är resultatutvecklingen, att eleverna i svenska skolor faktiskt presterar allt sämre. Allt som kan göras för att underlätta bättre resultat är därför av godo. Jag är beredd att pröva även sådant som ännu inte har bevisats som effektivt.

Tidigare betyg är en sådan sak. Det kan invändas att betyg i sig inte förändrar resultaten men betyg pekar på ett entydigt sätt på elevens resultat vilket de skriftliga omdömena inte gör. De är både betungande för lärarna och ofta otydliga för eleven och dess föräldrar.

Att införa betyg redan från fjärde klass är därför ett steg framåt. Det handlar inte, som oppositionen vill hävda, om att göra om betygssystemet utan att lansera ett redan existerande system två klasser tidigare.

Att man samtidigt tar bort kravet att dokumentera skriftliga omdömen handlar om att frigöra  mer tid för undervisning men det innebär ju inte att lärarna därmed också fråntas sin skyldighet att ständigt ge sina elever feedback. Oberoende rättning av de nationella proven är också ett bra förslag som minskar risken för betygsinflation.

Bra av Folkpartiet att kunna driva igenom dessa förbättringar i Alliansen och bra för Sveriges elever.

Media: DN1, DN2, DN3SvD1, SR, SvD2
Bloggar: Rasmus Jonlund, Helena Odenljung, Malin Danielsson, Lotta Edholm, Martin Skjöldebrand, Per Gustafsson, Jesper Svensson

 

 

Dags för staten i skolan

”Staten får inte abdikera” är namnet på det utredningsförslag som idag läggs fram. Uppdraget har varit att utreda effekterna av kommunaliseringen av skolan. Utredningen slår fast att kommunaliseringen, som socialdemokraterna genomförde mot lärarfackens vilja, inte förmått höja kvaliteten och effektiviteten i skolan. Snarare tvärtom; den har varit förödande för resultaten.

Men, den negativa utvecklingen späddes på av efterföljande borgerlig regering som plockade bort ett flertal kontroll- och utvärderingsstationer. Kvar blev en övergiven lärarkår, utslängd i en kommunal miljö som vare sig hade förmågan att härbärgera en högutbildad, akademisk elit eller stötta de ekonomiskt i konkurrens med övriga kommunala yrkesgrupper. Resultatet; en lärarkår med kontinuerligt tappad inkomst och ett drastiskt tappat anseende.

Vägen framåt pekar i två riktningar; sossarna vill öka lärartätheten, folkpartiet och de borgerliga vill satsa på lönerna. Pisa-undersökningen visar att nästan alla de länder som ligger före Sverige har lägre lärartäthet, inte högre. Lärartätheten verkar alltså inte var en avgörande faktor för kunskapsutvecklingen. Det finns heller inget vetenskapligt stöd för en sådan hypotes.

I mina ögon är lönerna den enskilt viktigaste frågan för att höja statusen för läraryrket. De måste upp men så länge kommunerna är huvudmän så går det trögt. Satsningen på sk förstelärare, ett sätt att lönepremiera de riktigt duktiga lärarna, går dåligt. Regeringen avsatte medel för 4000 sådana karriärtjänster förra året men mer än 1000 av dessa tillsattes aldrig. Det visar mer tydligt än något annat behovet av att staten tar över ansvaret för skolan. Kommunerna klarar inte av att sköta skolans utveckling.

Bloggar: Rasmus Jonlund, Lotta Edholm, Liberala Anna, FP Stockholmsbloggen, Helena Odenljung, Per Gustafsson, Per Altenberg, Martin Skjöldebrand, Nicholas Nikander, Jesper Svensson, Tommy Rydfelt

Media: AB, SvD, SR, Lärarna, DN1, DN2, SvD1, Svd2Krönikören Frida Boisen i GT tar en dubbel mara på sig själv när hon rasande anklagar Jan Björklund för vad den socialdemokratiska kommunledningen i Göteborg ställer till med. Hon radar elegant upp alla de skäl som gör att Folkpartiet vill återföra ansvaret för skolan till staten.

Utredningen hittar man här.

Vi måste stoppa pappersraseriet

”Sverige är ett av de länder inom OECD som har flest antal läkare per tusen invånare, men antalet läkarbesök per invånare och år är få. Trots det utmärker sig Sverige i internationella jämförande studier som ett av de länder med sämst resultat när det gäller patienters och läkares upplevelse av hur mycket tid som ägnas till patienterna.” Citatet är hämtat från en rapport från Myndigheten för Vårdanalys som publicerades i veckan.

Liknande resultat kommer från skolvärlden där lärare och rektorer klagar på att allt mindre tid finns för eleverna trots att Sveriges lärartäthet är högre än snittet i OECD. I många fall mycket högre; Sverige 8,1 lärare/100 elever, Tyskland 5,5, England 5,2, Frankrike 5,1. Alla länder som hade högre resultat än Sverige i Pisastudien som kom i veckan hade lägre lärartäthet.

Uppenbarligen finns här något som måste rättas till. Kravet på ständig rapportering om vad man gör och hur det går, till andra som ska analysera och utvärdera har gått över styr. Mer tid måste frigöras för lärarna och läkarna att göra det de är anställda för.

Varje medial skräckgenomlysning måste inte mötas av politiker med ännu en ny parameter som ska följas upp. Det är inte på kontoret som vård eller utbildning sker. Vi måste motarbeta idén om att välfärdens problem är av administrativ art.
Per Ahlmark myntade redan på sin tid slagordet ”Vi måste stoppa pappersraseriet”. Aldrig har det varit mer aktuellt och nödvändigt än just nu.

Media: SvD, DN, Läkartidningen, SR
Bloggar: Anna Starbrink, Ipse CogitaBirgitta Rydberg, Anna Sporrong, FlyktlinjerFolkpartibloggen

Nu kommer PISA-tornet äntligen rätas upp!

PISA-rapporten är onekligen besvärande för Folkpartistisk skolpolitik och utbildningsministern. Sjunkande resultat är illa oavsett vad som är orsaken eller vem som bär ansvaret. När Alliansen tog över 2006 så var en reformering av skolpolitiken en av de viktigaste uppdragen från väljarna.

Ingen kan anklaga utbildningsminister Björklund för att ha legat på latsidan. Ny lärarutbildning, krav på lärarlegitimation, ny läroplan, tidigare betyg, nationella prov i fler ämnen, bättre skolhälsovård, ny gymnasieskola, nya karriärtjänster för lärare, nya vidareutbildningar för lärare och rektorer, en ny skolinspektion, ny skollag som möjliggör bättre arbetsro i klassrummet, minskade och förenklade krav på lärarnas administrativa arbete, läsa-skriva-räkna-satsning, sommarskola, läxhjälp m fl.

Reformer och förändringar som alla syftar till att sätta elevens kunskaper i fokus, skapa bättre kunskapsuppföljning, förbättra arbetsmiljön i klassrummet och i skolan för både elever och lärare och att höja lärarnas yrkesstatus.

Är det något i det här reformpaketet som pekar i annan riktning? Man kan ha synpunkter på den takt som förändringarna klubbas igenom på och att det fortfarande saknas åtgärder i paketet men är inte det en del av en normal utvecklingsprocess?

Det pågår ett enormt arbete med att restaurera den skola som blev en tummelplats för pedagogiskt experimenterande och ideologiskt motiverade förändringar under så lång tid. I sak har ju även Socialdemokraterna accepterat problembeskrivningen och reformplanen då man faktiskt bytt politik och närmat sig det som Björklund och Folkpartiet så länge har drivit.

Men PISA-resultatet då? Ja, det är verkligen nedslående och alarmerande men det handlar om en tjugoårig nedåtgående kurva. De skolreformer som är under implementering är, med några få undantag, införda efter att själva undersökningen genomfördes. Reformerna kan inte under några omständigheter ha fått något genomslag ännu då det stora reformåret var  2011.

Regeringens särskilde utredare Per Thullberg pekar i sin utredning om reformerna i grundskolan att dessa tidigast kan förväntas ge något resultat år 2015. Ännu längre dröjer genomslaget för lärarkåren där första lärarna går ut från den nya Lärarhögskolan först år 2016. Först då är de ute i verkligheten och kan påverka elevernas resultat.

Men resurserna då? Inte heller där har Alliansen bommat. Enligt statistik från SKL så har resurserna i skolan ökat med 15% för åren 1999 till 2009. Sen dess har regeringen plussat på med ytterligare miljarder. Sverige satsar en större del av sin BNP på utbildning än OECD. År 2000 var det 7,6 lärare per 100 elever, 2011 var det 8,3 lärare. Det är inte där skon klämmer. Det tar tid att förändra.

Om skolpolitikens fokus i början av alliansperioden handlade om att skapa lugn och ro i klassrummet så bör fokus nu flyttas över på lärarna. Även lärare behöver lugn och ro för att sjunka in i reformerna och de förändringar som dessa ger utrymme för.

Regeringen med utbildningsminister Björklund i spetsen har lanserat ett enastående reformpaket för hela skolväsendet. Jag är övertygad om att dessa reformer är nödvändiga och att de kommer ge resultat. Men det tar tid att förändra skolan och utan dessa kan Pisakurvornas nedåtgående trend aldrig brytas.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5SvD1, SvD2, SvD3AB,
Bloggar: Lotta Edholm, Johan Persson, Järfällabloggen, Ulf Nilsson, Martin Skjöldebrand, Rasmus Jonlund, Per Altenberg, Sivert Aronsson

Knepigt Skolinspektionen

Kommentarerna om stängningen av Lundsberg pyser över av harm. Men kan inte undandra mig misstanken att man handlat utifrån politiska och opportunistiska motiv. Eller för att man blivit snorkigt bemött.

GD:s omedelbara kommentar om att skolan antagligen kommer det få svårt att klara en prövning är också rätt speciell. Att så tydligt föregripa den objektiva prövning som är Skolinspektionens uppgift känns helt enkelt inte bra.

Kritik riktas också mot rektorn som befann sig på ripjakt. Hade det varit bättre om han suttit på en Finlandsbåt instängd i ett konferensrum?

Vem vänder sig inte emot mobbingkulturer? Mobbing måste i alla lägen motarbetas. Men nu kanske 190 elever får lida för att 9 elever trampade över gränsen. Man kan ju inte stänga en skola så fort det förekommer mobbing.

Tycker också att det måste få finnas skolor av olika sort hur egenartade de än kan tyckas vara. Hade det handlat om en religiös friskola så hade den varit borta för länge sedan skriver DN. Ja, men är det inte det som är så hemskt. Att systemet alltid arbetar för likriktning.

JW,MMK, DHE, MADN1, DN2, AB, Expr, SvD, SvD2,  SR, SvT

Den omvända Pysslingen-debatten

Attendos ägare skiftar ut en miljard. Orimliga vinstuttag. Kanske, men hur blev det så höga vinster? De som höll i upphandlingarna tyckte antagligen att de tog ett bra beslut när de valde Attendo och höll nere kostnaderna för sina skattebetalare. Och Attendo lyckades tydligen sänka sina kostnader ännu mer vilket ledde till vinst. Men oj vilket slöseri det måste varit tidigare. En miljard  i offentlig överspendering utan att få någon kvalitetsvinst tillbaka. Var är alla indignerade?

Magnus Henrekson, professor på Institutet för Näringslivsforskning, säger i DI (tyvärr bara i pappersversionen) att det är fel av politikerna att slå mot företagen som verkar på en marknad som enbart är en produkt av politisk avreglering.

”Politiker har de senaste 20 åren bejakat fri företagsamhet i välfärdssektorn snarare än att reglera verksamheten på ett bra sätt. När det uppstår brister på grund av dåliga regleringar slår politikerna på företagen istället för att gå tillbaka till ritbordet och se hur de de kan göra regelverket bättre så att vi som medborgare kan få ut det vi vill av företagen.”

Mycket bra sagt. Om Alliansen inte på allvar reflekterar över de brister som trots allt upprör svenska folket i så hög grad så kommer inte bara regeringsmakten ryka all väg i nästa val utan även den reformering av den offentliga sektorn som varit så välbehövlig. En återgång till gamla tiders offentliga välfärdsmonopol känns som en förfärlig returresa i tiden men att inte ta kritiken på allvar är lika allvarligt.

Det tål att upprepas; det är inte vinsterna som är huvudfrågan, även om vänstern vill göra det till det, utan kvaliteten. Övervinster är alltid ett problem, även i strikt kommersiella branscher. Men om sjuka, handikappade, barn, unga, äldre upplever att de erhåller en bra vård, omsorg, utbildning mm så kommer man ha överseende med eventuella vinster.

Välfärd är inte, till skillnad mot t ex el, en uniform produkt. Det finns tydliga skillnader i bra och dålig vård, utbildning etc. Det var den dåliga kvaliteten i den offentliga välfärdsapparaten som ledde fram till Pysslingen. Nu måste vi ta den omvända Pysslingen-debatten och lyfta fram de kvalitetsvinster som privatisering och avreglering trots allt lett till.

Media: DISvD, DNAB, Expr, DN2