Category Archives: Vårdval

Välja fritt är större än att välja rätt

Möjligheten att göra välgrundade och välinformerade val när man väljer vårdcentral anses vara en av grundstenarna för valfrihetsreformen i vården.

”Jämförbarheten är själva förutsättningen för vårdvalet”, säger Caroline Andersson vid Myndigheten för vårdanalys som gjort en studie som presenteras på DN idag. Den visar att det är svårt att välja eftersom det saknas information om den medicinska kvaliteten.

Javisst kan man hålla med om det men det kanske inte är så lätt i praktiken. I landstingen, med all professionell expertis som finns till förfogande, har vi en nog så utmanande uppgift att försöka utvärdera den medicinska kvaliteten. Det finns naturligtvis sofistikerade system för att snabbt identifiera de som underpresterar och konsekvent visar på dåliga medicinska resultat. Men att rangordna olika sjukhus, kliniker, medicinska discipliner, terapier är inte snutet ur näsan. Det finns inte entydiga mätmodeller eller processer för hur en sådan jämförelse ska kunna ske.

Tanken att vi medborgare skulle sitta böjda över prospekten från respektive vårdcentral och jämföra data på samma sätt som när vi ska köpa en tvättmaskin eller utvärderar vilken bil som ger mest för pengarna känns också väldigt främmande. Men detta ska naturligtvis inte tas som intäkt för att valfriheten är av ondo vilket rapporteringen lätt kan ge intryck av.

Jag hade nog hoppats på att Myndigheten för Vårdanalys skulle  se som sin uppgift att ta fram ett system för utvärdering och inte bara peka på avsaknaden av det. Varför inte en modell liknande Systembolagets; Tillgänglighet, Bemötande, Medicinsk prestation? Tre enkla cirklar som vägledning vid val av vårdgivare.

Bloggar: Vårdföretagarna

Annonser

Batjlans kalkylator slår till igen

Ilija Batjlan har fingrat på sin kalkylator igen. Förra gången satt han vid köksbordet en helg och räknade om kalkylen för Nya Karolinska. För dyrt. Och fel.

Nu har han räknat på Vårdvalsreformen i Stockholm. Den här gången blev resultatet att medelklassen är förlorare. Ingen vet hur han räknat. Men så är det, ny statistik talar för det.

Däremellan har han också hunnit fundera på den ekonomiska kalkylen för ytorna i tunnelbanan. Resultatet blev förslag på butler, kemtvättar och allehanda TUT-tjänster.

Säga vad man vill om Ilija Batjlans räknande och förslag men lite liv i den vardagslunkande landstingspolitiken har han minsann skapat.

Bloggar gör: Anybody´s place, Olof Lindqvist, Birgitta Rydberg, Karl Henriksson, Lars Björndal, Peter Andersson (som alltid)

Folkpartiet visar vägen i vården

Idag kan man i SvD läsa om Folkpartiets väg i vården inför valet. Vård i världsklass ska skapas genom att stimulera framväxten av en mångfald utförare.

Genom att konkurrensutsätta utvalda delar så har kostnaderna kunnat reduceras betydligt. Här några exempel:

  • Grå starr                                     Före:     19.000 kr              Efter:      5.700 kr
  • Obesitas (fetmakirurgi)        Före:   100.000 kr             Efter:    60.000 kr
  • Höft/knäleder                          Före:     80.000 kr              Efter:    56.000 kr

Med konkurrens och mångfald blir det mer kraft i förändringsarbetet menar Birgitta Rydberg som också öppnar för en privatisering av Danderyds sjukhus.

Men inte bara sänkta kostnader talar för en större mångfald; även kvalitet och tillgänglighet förbättras. Genom vårdvalet och den fria etableringsrätten så har de tidigare köerna i princip eliminerats. Dessutom är folk mer nöjda med sin vårdgivare.

Många borgerliga bloggare fyller på med egna argument. Rasmus pekar på hur de goda idéerna sprids när fler utövare tillåts, Per Altenberg menar att en privatiserad vård innebär att mer kapital kommer in, Anna Starbrink stånkar över att socialdemokraterna som vanligt säger nej till mångfald, Christoffer Fagerberg tycker Birgitta Rydberg är modig som vågar lufta tankar om att privatisera sjukhus.

Ilja Batjlan har än en gång suttit hemma och räknat; förslaget innebär att man kommer ”slösa bort hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar” enligt honom. Hur det nu gick till innan en prislapp ens är satt. Catharina Elmsäter-Svärd petar förtjust i Iljas kalkylator som nyckfullt växlar mellan plus och minus.

Milstolpar i svensk politik

Vårdvalet (LOV), sjukförsäkringen och RUT är antagligen Alliansens viktigaste insatser under mandatperioden. Till detta ska läggas kärnkraftsbeslutet nu i veckan. Dessa reformer kommer ha större positiv påverkan på Sverige som välfärdsland än några andra reformer under de senaste decennierna. Möjligtvis undantaget ”den underbara natten” då skattesystemet reviderades om och målsättningen kring nivåerna hyfsades till förnuftiga nivåer. Kanske att vi kan återuppleva en ny underbar natt under nästa mandatperiod, behovet finns.

Lagen om valfrihet, LOV:en, för att det flyttade över beslutskraften och utvecklingsinitiativet till patienten och de anhöriga från en förändringstrött vårdsektor där osthyveln hade kommit att bli det enda verktyget i verktygslådan. Nu heter istället utvecklingsmotorn upplevd kvalitet och preferens hos den enskilde individen i form av eget val av vårdgivare.

Sjukförsäkringen, en helig ko i svensk välfärd som alla såg måste slaktas, även socialdemokraterna. Där vågade Alliansen fullfölja en i grunden djupt solidariskt idé om att alla som kan ska bidra till det allmänna, i det här fallet den gemensamma sjukförsäkringen. Kan man jobba så ska man jobba annars ska man in i ett annat försäkringssammanhang. Inte en stupstock som oppositionen målat upp, snarare en räddningsplanka för hundratusentals människor som tidigare lämnades åt sitt öde av en kallsinnig socialdemokrati.

RUT för att man på vågar pröva nya vägar för att skapa jobb och en förändrad näringslivsstruktur. Det är i tjänsteindustrin som nästa stora jobbvåg kommer komma men det förutsätter att man gör upp med ett antal fördomar och strukturella hinder som t ex att även privatpersoner ska ha råd eller inte tycka det är fult att köpa tjänster. Tidigare har tjänstekonsumtion i princip bara varit förbehållet företag men genom RUT-avdraget så sänks priset för en arbetad timme radikalt i konsumentledet. Att få råd att köpa hushållsnära tjänster kommer leda till massa nya jobb och företagare och inte minst till avlastning i gemene mans hushåll.

Slutligen så togs häromdagen det historiska beslutet att häva stoppet för kärnkraft och den fullkomligt förlamande situation som blev följden av linje 2 och folkomröstningen 1980. Linje 2, denna valtaktiska finess som så effektivt kortslöt folkviljan, tyvärr signerad socialdemokratin och folkpartiet i förening, men nu tretti år senare äntligen tillrättat.

Fyra avgörande politiska beslut som kommer förändra Sverige till ett öppnare, effektivare och i grunden mer solidariskt samhälle där fler möjligheter ges för individen att växa men där ingen lämnas åt sitt öde om saker går snett.

Vårdvalet och dess positiva effekter har Anna Starbrink skrivit om, vill man läsa Konkurrensverkets utvärdering kan man klicka här. Om sjukförsäkringen har Per Altenberg skrivit initierat. Och fortsatt om alliansens viktigaste reformer här. Om RUT har Liberala Företagare bloggat. Behovet av en ny skatteuppgörelse har tagits upp av Mark Klamberg och Rasmus Liberal.

Fusk i landstinget (uppdaterad)

Den senaste veckan har media fyllts med inslag om olika vårdbolag som fuskar med tidrapportering och diagnossättning för att på så sätt öka sin ersättning. Är vi förvånade? Trodde vi att vårdsektorn skiljde sig från andra branscher? Det finns alltid folk som fuskar. Inte alla men några. Vanliga människor; läkare, politiker m fl. Frågan är vad vi gör åt det.

Alliansstyret tillsatte omedelbart en ”expertgrupp” med uppgift att utreda de fuskande vårdgivarna. Det kan tyckas vara tillräckliga krafttag för att rätta till en alarmerande situation. Personligen anser jag dock att landstingets hela verksamhet måste styras in mycket mer mot kvalitetssäkring och tillsyn. Det är liksom en av huvuduppgifterna för en landstingsförvaltning där allt fler vårduppdrag ligger på privata händer. Att motverka fusk är en del av kvalitetsarbetet.

Just nu vill alla snacka om kvalitet i vården. Det vill även socialdemokraternas nye man i landstingen Ilja Batjlan som ser hårdare tag som en väg till kvalitetssäkring.  Han vill införa dryga straff för den vårdenhet som missbrukar sin ställning eller förfar bedrägligt. Det ligger en del i det. I jordbrukssektorn riskerar man grava repressalier om man fuskar med arealstödet eller miljöersättningarna. Det minskar fusket men det utvecklar inte jordbruket.

Det är därför viktigt att inte bara snacka om kvalitet utan även bygga upp kompetens och strukturer för kvalitetsutveckling inom landstinget. Det utvecklar vården. Birgitta Rydberg redogör för hur man redan i höstas inrättade en medicinsk granskningsfunktion för att bättre kunna övervaka t ex vårdvalet. Det är rätt väg.

Jag tror att man kan komma ytterligare ett steg genom att bygga upp en självständig kvalitetsorganisation med ungefär samma status som internrevisionen i ett bolag. Denna ”kvalitetsbyrå” kan med fördel ha ett uppdrag som mer fokuserar på de kommersiella delarna i vårdprocessen och inte bara de rent medicinska parametrarna.

Liksom i andra branscher kan det vara idé för landstinget att då och då studera de fakturor man får innan man betalar. Det är ett normalt inslag i de flesta verksamheter. Så borde det vara även för landstinget men i en värld där rollerna som beställare och utförare historiskt alltid flutit ihop finns ingen tradition för detta. Det handlar ju om att kritiskt granska och övervaka sig själv vilket kanske inte alltid känns prioriterat.

Skilj därför ut förvaltningen från produktionen för att på så sätt tydliggöra skillnaden i beställar- och utförarrollen. Kvalitetskraven och uppföljningen ligger alltid ytterst på beställaren, inte på utföraren. Med en gemensam organisation så riskerar ansvaret att hamna mellan stolarna. Det är därför en viktig kvalitetsförbättrande förändring att skilja dessa organisationer åt.

Till syvende och sist handlar kvalitet om prioriteringar; vad man tolererar och inte tolererar. Det är en politisk uppgift att utifrån givna ekonomiska ramar formulera kvalitetsmål och bygga stödjande strukturer för att dessa ska kunna nås. Vårdvalet är en sådan stödjande struktur där plötsligt patienterna bjuds in i kvalitetsutvärderingen.

Vissa delar av oppositionens bloggare vill nu göra gällande att det är Vårdvalet som i sig själv inbjuder till fusk. Som om dåliga jobb inte finns i andra system. Den hälsosamme ekonomisten har som vanligt en nykter syn och breddar kunskapen. Westerholm är moderat i sin kritik, ser felen men också fördelarna med privata vårdgivare. Peter Andersson vill göra det till en ideologisk fråga men hans blogg utmynnar i samma uppmaning som jag själv ovan; att kvalitetssystemen i Landstinget bör byggas ut.

Expressens Ann-Charlotte Marteus kritiserar Filippa Reinfeldt för att ta för lättsinnigt på fusket av i onsdagens utgåva och därmed är en ny repa i bloggvärlden igång. Westerholm, AnderssonAlltid Rött, Alltid Rätt, Storstad, Högberg tar chansen att sparka på bollen igen.

Läkarbesök på ackord

En lika besynnerlig som talande fortsättning på Stockholmscenterns utspel om Vårdval Stockholm blev plötsligt frågan om vilken tid man som patient kan ha rätt till hos doktorn. I utspelet angavs ”rätten till minst en kvart”. Såväl läsare i Dagens Medicin som Hanne Kjöller i DN var snabba med att avfärda utspelet med hänvisning till att man inte kan fastställa en minimitid för varje besök. Vissa ärenden tar lång tid, andra kortare. En inte helt originell ståndpunkt.

Men problemet är ju att det nuvarande ersättningssystemet är baserat på en fast ersättning per besök. Klart som korvspad att det i längden kommer driva ner tiden för varje besök. Ju fler besök, ju större ersättning. Det var ju också det centerpartisterna ville motverka. En tidsbaserad ersättning kommer på samma sätt i längden öka besökstiden och men kanske tiden ger mer utrymme för psykosomatisk vård. Lindra oro. Trösta. Alla system har sina för- och nackdelar.

I andra branscher där komplexiteten på uppdragen är stor och relationiken mellan uppdragsgivare och uppdragstagare är betydelsefull förekommer sällan besöksersättning. Hitta den advokat, arkitekt, revisor, konsult som tar betalt per besök. Det finns goda skäl till det; kvalitetskraven tål inte den typen av ersättningsmodell.

I sjukvården vill man gärna hitta ett uniformt ersättningssystem som gäller över hela linjen. Men vården är inte uniform. Man kanske måste acceptera flera olika typer av ersättningssystem. Om detta har jag bloggat tidigare.

Vårdval och LOV har revolutionerat offentlig Sverige

I gårdagens DN kunde vi läsa hur några företrädare för Centerpartiet i Stockholm vill utveckla Vårdval Stockholm. För någon månad sedan lanserade de rödgröna det de kallar Hälsoval. Utan tvivel engagerar vårdfrågorna inför det kommande valet även om rödgröna bloggare är snabba att inteckna alliansschism i centerns utspel.

Införandet av Vårdval Stockholm och LOV har inneburit inget annat än en ren revolution i offentlig Sverige som blir svår att återställa även för den mest fundamentalistiske planekonom i opposition. Skälet är naturligtvis att reformen gillas av folket. En överväldigande majoritet av Stockholms befolkning tycker att Vårdval Stockholm har medfört förbättringar. Sen alliansen tog över i Stockholm så har 30 nya vårdcentraler och 120 nya husläkare tillkommit. Det betyder bättre tillgänglighet och större valfrihet även i s.k. utanförskapsområden.

Revolutionen består i att makten nu lämnats tillbaka till folket av politikerna. Detta är en vagel i ögat hos de rödgröna som i grund och botten inte accepterar människors fria val när det gäller offentliga medel. De vill istället förbjuda den fria etableringsrätten och återta förfoganderätten över folks skattemedel.

Vårdvalet och LOV kommer bli föremål för många fler förbättringsarbeten i takt med att medborgarnas förväntningar och preferenser utvecklas och förändras. Utgångspunkten måste vara folkets bästa, inte de rödgrönas modell att alltid försöka maximera den politiska kontrollen.

En liberal ansats i det arbetet är ett större fokus på upplevd kvalitet. Hur patienten och dess anhöriga upplever kontakten med vården och den insats som ges måste få större genomslag än idag där kvalitet mest handlar om medicinsk prestation.