SD och de rödgröna gör gemensam sak och stoppar planerna på att sälja ut Vattenfall, SBAB och ytterligare en bit av Telia. Den nye finansmarknads-ministern rasar och säger att utförsäljningarna behövs för att stärka statskassan inför framtida finansiella stormar. Faen trot.
Utförsäljningen är naturligtvis ideologiskt betingad och inte mig emot men jag tycker, trots att jag principiellt är emot statligt ägda bolag, att när man nu ändå sitter med korten på hand så bör man överväga att spela de mer konstruktivt än att bara saka bort dem.
Om man bortser från Telia, som ju faktiskt redan är privatiserat och blev en handgriplig lektion i att investeringar i aktier är riskfyllt efter att Björn Rosengren lockade en dryg miljon svenskar att köpa Telia-aktien till överkurs, så bör man allvarligt fundera på om man kan använda Vattenfall och SBAB på ett mer nyttigt sätt. Fortfarande 10 år efter börsintroduktionen är Telia-aktien fortfarande under sin introduktionskurs och svenska folket sitter med lång näsa och funderar på privatiseringar. Men Vattenfall och SBAB bör förmås att skapa mer värde för svenskarna.
Vattenfall och SBAB är statliga företag som båda verkar på marknader som inte fungerar. Bankvärldens oligopolliknande struktur har lett till bristande konkurrens, dålig service, låg kundrörlighet och överlag en stötande överlönsamhet, något man delar med aktörerna på den sk ”elmarknaden”, resultatet av en totalt misslyckad avreglering som inte annat gett svenskarna annat än högre elpriser och lång näsa igen. Det är en politisk uppgift att få båda dessa marknader att fungera bättre men hur?
Mitt förslag är helt sonika att utrusta Vattenfall och SBAB med ett ägardirektiv som innebär att de ska positioneras som sina respektive marknaders lågprisalternativ. Lågpris som strategi behöver inte innebära öken. Sverige kan uppvisa en rad framgångsrika företag som alla har låga priser som bärande affärsidé; IKEA, HM, Stadium, Claes Ohlsson m fl.
Ett potent ägardirektiv ifrån staten med uppdrag att bli svenska folkets pristorpeder kommer förändra el och bankmarknaden mer och ge svenskarna mer i återbäring än vad en privatisering eller utdelning av företagens vinster någonsin kommer generera.
Media: DN, SR, SvD, AB, DN2 (Johannes Åman), VA
Bloggar: Sundin, Westerholm, Röda Berget
Hans Åberg 
Pingback: Bill och Bull i Bagdad | Nemokrati
Bra idé.
”You get what you pay for” och lågprisprodukter tror jag inte på!
Hur många år tog det inte för IKEA att lyckas skicka med rätt antal skruvar! IKEA har nu bättre/bra kvalitet men det tog tiotals år att få ordning på torpet.
HM’s kvalitet ifrågasätter jag verkligen, liksom stor del av både Clas Olssons och Stadiums produktkvalitet.
Ullared (som jag tar mig friheten att addera till din lista) har jag aldrig varit på men jag ifrågasätter ändå deras kvalitet på stor del av sortimentet.
De företag du nämner har marknadsföring/reklam som gemensam framgångsfaktor och lyckas via denna skapa nästintill masshysteri. Tyvärr har detta skapat ett ”shop-o-holics-Sverige”.
Menar du att Vattenfall och SBAB skall marknadsföra sig till framgång på samma sätt och vi som kunder få halvdan kvalitet? Svårt att se att det håller på Vattenfalls, SBAB’s och Telias produkt-/tjänsteområden.
Jag anser att staten skall behålla och erbjuda ”kritiska/samhällsnödvändiga” produkter/tjänster i sitt utbud, dock får det gärna vara konkurrensutsatt från privata företag, men man skall erbjuda bra/säker kvalitet. Behåll Vattenfall (konkurrenter finns ju ändå!) men SBAB och Telia kan säljas ut och då får de sköta om sin business på vilket sätt de vill, alltså lågt pris och låg kvalitet eller högre pris och högre kvalitet.