Är tvingande amorteringskrav bra eller dåligt? Finansinspektionen filar just nu på förslag som ska tvinga bolånekunderna att amortera mer av sina bolån. Hushållens stora belåning i framförallt bostäder oroar. Dessa uppgår just nu till 174 % av de disponibla inkomsterna. En hög skuldsättning anses kunna sätta igång en finansiell lavin vid ett eventuellt prisfall på bostäder. Hushållen tvingas då dra ner på sin konsumtion för att kunna finansiera avbetalning av skulder som inte längre har någon bakomliggande säkerhet i form av småhus eller bostadsrätt.
Men om man även tar med aktier och obligationer inklusive – vilket är viktigt – det kollektiva försäkringssparandet så överstiger svenska folkets tillgångar dess skulder. Inklusive detta sparande i form av pensioner, sjukförsäkringar, arbetslöshetsförsäkringar, arbetsskadefonder m fl så uppgår tillgångarna till 319% av hushållens disponibla inkomster.
Så i ett samhällssystem där en mindre del av ekonomin låg under kollektiv förvaltning så hade kanske Riksbanken och Finansinspektionen uppfattat den låga skuldsättningen som en större samhällsrisk och snarare velat expandera hushållens ekonomi än att begränsa den.
Sen är en annan sak att när hyresrätten blir en alltmer udda fågel i bostadsutbudet så tvingas svenska folket skuldsätta sig för att kunna få tag på en bostad. De institutionella hinder som leder fram till denna utveckling ligger visserligen utanför Riksbankens och Finansinspektionens ansvarsområde men är i mina ögon viktigare att jobba med än att korrigera hushållens anpassning till en dysfunktionell bostadsmarknad.
Media: SvD1, SvD2, SvD3, DI, DN
Hans Åberg 