Den kontraproduktiva lagen

Lagen om offentlig upphandling tillkom för att ge alla leverantörer en lika chans, skapa en öppen konkurrens och motverka korruption. Priset har varit en fördyrande inköpsbyråkrati, illa genomförda upphandlingar som skjutit bredvid målet när komplexa uppdrag kondenserats till några få upphandlingskriterier, oftast bara pris, och en systematisk diskriminering av små och mindre företag. För mycket ljus riktas på genomförandet av upphandlingen och formulerande av skallkrav och för lite mot det resultat som upphandlingen ska leda till. Lagen har blivit kontraproduktiv och kostar mer än den smakar. Därför fortsätter jag att plädera för att lagen ska skrotas.

Idag föreslår Christina Ramberg och Ilmar Reealu i en vältalig artikel i DN Debatt att Sverige bör bli ett försöksland i EU att testa att ta bort lagen. I den mycket uttömmande analysen av de negativa konsekvenserna med LOU så vill jag dock komplettera med ytterligare ett argument.

LOU kan inte hantera kravet på verksamhetsutveckling. Hela den offentliga sektorn har ett enormt behov att vässa sina processer och utveckla sin verksamhet men det kan inte hanteras i en hårt inboxad upphandlingsmodell där man måste specificera ett färdigt slutresultat. Hur vet man det i en utvecklingsprocess? Ta bort lagen!

Bra bloggar: Fredman, Bjurström, Ipse Cogita, Röda Berget

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s