Tag Archives: RUT

Gör vardagsjobben till vardagsmat.

Jobb skapar identitet, ger ett socialt sammanhang och är en förutsättning för försörjning. Utan sysselsättning går de flesta individer under. Därför är jobben den absolut viktigaste utmaningen för politiken. Få tror att politik kan skapa nya jobb men de flesta inser att politik kan förbättra förutsättningarna för jobb och företagande.

Hos liberaler finns en stark förväntan på individen att fixa sitt liv själv men också en stark ansvarskänsla för att slipa ner trösklar och ta bort hinder för de som av olika skäl inte fjäderlätt studsar fram i livet. Det handlar inte om att ta över individens ansvar – tvärtom – utan att låta individen maxa sina chanser utifrån sina individuella förutsättningar. Man väljer inte av vem, när och var man blir född, ett tröskelfritt samhälle är en utopi men det är ett ständigt liberal uppdrag att öppna upp individens livschanser när dessa av olika skäl blir beskurna.

Ungdomar och flyktingar är de grupper som har svårast att ta steget in på arbetsmarknaden. Inte alla ungdomar och och inte alla flyktingar utan de som saknar utbildning och språk. För dessa finns idag få möjligheter på arbetsmarknaden. Inte för att det saknas uppgifter att göra utan för att de helt enkelt prisats bort.

Enkla jobb – vardagsjobb – är idag för dyra för konsumenter och arbetsgivare. Om vi hade lika många enkla jobb som genomsnittet i övriga Europa skulle runt 200 000 personer som idag är arbetslösa ha riktiga jobb. Det måste bli billigare för vanligt folk att köpa vanliga vardagstjänster. Det måste bli billigare, enklare och mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa människor som saknar kunskap och erfarenhet. Vardagsjobben måste bli fler.

”Nytt lärlingssystem, återställt rutavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter är steg mot ett Sverige med enklare vardagsjobb” skriver Birgitta Ohlsson (FP) i Dagens Industri den 9 juli. ”Oviljan hos S och M att ändra arbetsrätten måste brytas. Så kan de som står utanför komma in på arbetsmarknaden”.

Så rätt. Trösklarna måste slipas ner. Vardagsjobben måste bli vardagsmat.

 

 

Milstolpar i svensk politik

Vårdvalet (LOV), sjukförsäkringen och RUT är antagligen Alliansens viktigaste insatser under mandatperioden. Till detta ska läggas kärnkraftsbeslutet nu i veckan. Dessa reformer kommer ha större positiv påverkan på Sverige som välfärdsland än några andra reformer under de senaste decennierna. Möjligtvis undantaget ”den underbara natten” då skattesystemet reviderades om och målsättningen kring nivåerna hyfsades till förnuftiga nivåer. Kanske att vi kan återuppleva en ny underbar natt under nästa mandatperiod, behovet finns.

Lagen om valfrihet, LOV:en, för att det flyttade över beslutskraften och utvecklingsinitiativet till patienten och de anhöriga från en förändringstrött vårdsektor där osthyveln hade kommit att bli det enda verktyget i verktygslådan. Nu heter istället utvecklingsmotorn upplevd kvalitet och preferens hos den enskilde individen i form av eget val av vårdgivare.

Sjukförsäkringen, en helig ko i svensk välfärd som alla såg måste slaktas, även socialdemokraterna. Där vågade Alliansen fullfölja en i grunden djupt solidariskt idé om att alla som kan ska bidra till det allmänna, i det här fallet den gemensamma sjukförsäkringen. Kan man jobba så ska man jobba annars ska man in i ett annat försäkringssammanhang. Inte en stupstock som oppositionen målat upp, snarare en räddningsplanka för hundratusentals människor som tidigare lämnades åt sitt öde av en kallsinnig socialdemokrati.

RUT för att man på vågar pröva nya vägar för att skapa jobb och en förändrad näringslivsstruktur. Det är i tjänsteindustrin som nästa stora jobbvåg kommer komma men det förutsätter att man gör upp med ett antal fördomar och strukturella hinder som t ex att även privatpersoner ska ha råd eller inte tycka det är fult att köpa tjänster. Tidigare har tjänstekonsumtion i princip bara varit förbehållet företag men genom RUT-avdraget så sänks priset för en arbetad timme radikalt i konsumentledet. Att få råd att köpa hushållsnära tjänster kommer leda till massa nya jobb och företagare och inte minst till avlastning i gemene mans hushåll.

Slutligen så togs häromdagen det historiska beslutet att häva stoppet för kärnkraft och den fullkomligt förlamande situation som blev följden av linje 2 och folkomröstningen 1980. Linje 2, denna valtaktiska finess som så effektivt kortslöt folkviljan, tyvärr signerad socialdemokratin och folkpartiet i förening, men nu tretti år senare äntligen tillrättat.

Fyra avgörande politiska beslut som kommer förändra Sverige till ett öppnare, effektivare och i grunden mer solidariskt samhälle där fler möjligheter ges för individen att växa men där ingen lämnas åt sitt öde om saker går snett.

Vårdvalet och dess positiva effekter har Anna Starbrink skrivit om, vill man läsa Konkurrensverkets utvärdering kan man klicka här. Om sjukförsäkringen har Per Altenberg skrivit initierat. Och fortsatt om alliansens viktigaste reformer här. Om RUT har Liberala Företagare bloggat. Behovet av en ny skatteuppgörelse har tagits upp av Mark Klamberg och Rasmus Liberal.

RUT-multiplikatorn

I lördags så var jag på Företagarriksdag, Folkpartiets eget forum för diskussion kring näringslivspolitik i allmänhet och småföretagarpolitik i synnerhet.  Välkommet! En rasande bra panel och massa spännande företagare gjorde dagen mycket intressant och konstruktiv. Agneta BerlinerCarl B Hamilton m fl ska äras för evenemanget.

Monika Lindstedt, grundare av Hemfrid och en i panelen, presenterade en talande bild över de totala penningströmmarna för en hushållsnära tjänst som jag tog mig friheten att teckna ner. Jag kallar den RUT-multiplikatorn. Den stora vinnaren på RUT är Staten. När RUT sätts i arbete så genererar det så mycket pengar åt staten i form av arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och moms att det mer än väl täcker själva RUT-avdraget. Tvärtemot oppositionen som hävdar att det handlar om en orättvis skattesubvention som tas från de fattiga för ett fåtal rika.

En RUT-timme för 300 kronor genererar direkt 60 kronor till statskassan i form av moms. Tjänsten måste betalas med en arbetad tid på 450 kronor lågt räknat. Från det dras inkomstskatten (ca 35%) på ca 160 kr.

Men kundens arbetsgivare betalar också in sociala avgifter 144 kr ovanpå detta. För Rut själv så generar timmen 104 kronor i kollektivavtalad lön, från det ska inkomstskatt på 35 kr dras och sociala avgifter på ca 32 kr betalas in ovanpå.

Totalt till staten 421 kronor – vem är vinnaren?

Sen avgår ju hälften av arbetskostnaden för själva RUT-avdraget dvs 150 kronor men fortfarande är Staten (dvs vi alla gemensamt) den som får ojämförligt störst positiv effekt av RUT-avdraget. Oaktat övriga effekter i form av minskad svartekonomi, minskade arbetslöshetsunderstöd, nyttoeffekter hos kunderna mm.

Många är det som bloggat kring RUT: Seved Monke, Mark Klamberg, Rasmus Jonlund, Liberala Företagare och många fler.

Införandet av RUT-avdraget är en av Alliansens största insatser och kommer varaktigt förändra hela samhället till det bättre. Nästa steg är att se över hela skattesystemet med avseende på tjänster. Dagens skattesystem missgynnar tjänsteindustrin, särskilt i hushållssektorn.

Falsk matematik i RUT-debatten

DN:s Hanne Kjöller har gått till botten med SVT Agendas påstående att det bara är ”rikingar” som har råd att använda RUT-tjänster. Det visar sig att dessa uppseendeväckande fakta beror på att Agenda gjort en egen inkomstklassedefinition; ”höginkomsthushåll” är man redan vid 25 tusen i månaden, låginkomst vid mindre än 10 tusen. Därmed så kvalar större delen av offentligvärldens låginkomsttagare, sjukskötesrskor, lärare m fl in i höginkomstfacket.
Vanja Lundby Wedin hävdade också envist i programmet att det är de fattiga som finansierar de rikas RUT-avdrag. Oavsett om man är en riktig eller falsk höginkomsttagare så är fakta att RUT-reformen är självfinansierad; ingen betalar därmed för någon annan.
Med falsk matematik så kan man även bevisa att jorden är platt.

Liberala Anna, Sebastian Hallén  m fl har också kommenterat artikeln.

RUT – inte för de rika utan för de kloka

Söndagskvällens debatt mellan Vanja Lundby Wedin och Jan Björklund om RUT trampade på i invanda spår. Björklund försöker göra sossarnas inställning till en motsättning mellan män och kvinnor. Lundby Wedin till att det är de fattiga som subventionerar de rika.

Att reformen är självfinansierad, gör svarta jobb till vita, skapar tusentals nya företag och tiotusentals nya jobb och fixar livspusslet för otaliga familjer och hushåll betyder liksom inget när man ändå har sin inställning klar.

Men RUT har blivit en succé för att priset för hushållstjänsterna plötsligt blivit överkomliga för vanligt folk. Rent generellt är det för dyrt för privatpersoner att köpa tjänster. Dessa är straffbeskattade i jämförelse med prylar, maskiner och apparater.

Johan Norberg visar i en artikel hur man måste jobba drygt fyra timmar för att köpa en timmes jobb. Själv noterar jag att man kan köpa en indisk bil för en månadslön. Relationen är skev. Det blockerar framväxten av en tjänstemarknad, tillväxten av nya jobb och allmänt möjligheten till ett enklare liv. Ingen tjänst köps ju om inte behovet finns vilket däremot gäller för prylar. Titta i era skåp så får ni se.
Debatten bör därför föras om RUT-avdragets mer strukturella effekter; hur RUT stimulerar framväxten av en ny tjänstemarknad och därför är en del av en stark allianspolitik för att skapa nya jobb och förbättra livsförutsättningarna för människor i Sverige .

Om detta har Daniel Rhodin i Eslöv skrivit en insiktsfull blogg. Även jag själv har bloggat tidigare i samma tema. Rasmus Jonlund, Seved Monke, Carina Boberg och SvD skriver också om detta idag.