En lösning på bostadsbyggandets moment 22?

Igår var det landstingsfullmäktige och jag talade om den moment 22-liknande situation som råder i Stockholmsregionen när det gäller bostäder och kollektivtrafik. Bostadsbyggandet är nämligen en kommunal angelägenhet och för kollektivtrafiken ansvarar landstinget. Och ingenstans mötas de två kan man säga.

Bostäder utan kollektivtrafik är svårsålda och lockar inte byggexploatörerna. Kollektivtrafik utan resandeunderlag är inte heller en trafikplanerares dröm. Alla ser nyttan men finansieringen av dessa kompletterande investeringar blir ett nästan oöverstigligt hinder.

Men inlåsningen av potentiella vinster och nyttor är ju strängt taget ett problem som bara uppstår p g a att det finns olika huvudmän för infrastruktur, mark och bostadsbyggande och att några tvingas stå för de initiala investeringskostnaden medan andra sedan kammar hem vinsterna. Jag kastade fram några exempel på hur man löst andra liknande projekt.

Järnvägen till Saltsjöbaden 

I kraft av att själv ha kontroll över hela kedjan kunde Knut A Wallenberg en gång påta sig den påtagligt höga risken att själv finansiera och bygga Saltsjöbanan rakt ut i obygden. Naturligtvis för att det också fanns stora vinster att hämta. (Saltsjöbanan byggdes f ö på rekordtid; två år. Jämför det med dagens plan- och byggtider!)

Täckdikesföretag

Under början av vårt förra sekel så gjordes, med statligt stöd, mycket stora investeringar i täckdikningar av vår åkermark. Också det en form av infra-struktur. På så sätt ökade marken i användbarhet och i värde. Även där lyckades man samsas om hur man skulle fördela kostnaden genom en sinnrik modell för hur nyttan skulle fördelas i s k båtnadsområden. Dessa dikesföretag existerar fortfarande som juridiska institut.

Tillväxt- och regionplanekontoret i mitt landsting har genomfört mycket intressanta studier som visar på hur marknadsvärdet förändras när kollektivtrafiken byggs ut. Så data finns om vilka värden som skapas. Det gäller bara att finna en lämplig modell för hur de värden som skapas när kollektivtrafiken byggs ut kan fördelas på ett sätt som sätter bättre fart på investeringshjulen. Mina förväntningar på lite nytt tänkande härvidlag är stora.

Media: DN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s