Ett modernare Folkparti

Folkpartiklarna var det någon lustigkurre som kallade folkpartiet när siffrorna börjat dala nedåt. Likt löst bundna valenselektroner så frigör sig nu flera välkända profiler från partiet. Men över hälften av de som förra valet röstade på Folkpartiet röstade på ett annat parti i årets val. Folkpartiet har blivit en genomströmningsplats för rastlösa väljare.

Folkpartiets valanalysgrupp presenterade sin rapport på partirådet i fredags. Mycket att glädjas åt men också mycket att oroas över. Partiet ska nu förnya sitt program, det blir en utmaning. Målet måste vara att åter finna positionen som liberalismens gravitationscentrum. Idag är det flera som konkurrerar om platsen.

En knapp tredjedel av Sveriges befolkning uppger sig vara liberaler. Men bara var fjärde röstar på Folkpartiet. Det anger en möjlig framtida storhetstid. Men då måste själva den liberala visionen utvecklas. Hur ser det samhälle ut som vi vill ha i framtiden, vad är det för utopisk dröm som förenar oss liberaler?

Lena Andersson skriver i DN. ”Politiker behöver förstå människor på samma sätt som författare och skådespelare behöver det. Skådespelare måste ständigt förhålla sig till hur man förmedlar en berättelse så att den går fram.”

Jag tror att vi måste djupanalysera ”liberalen” så att vi förstår honom/henne bättre. Vem är den folkpartistiske kärnväljaren? En traditionell medelklass (villa, vovve, Volvo), akademiker, en hårt jobbande livspusselgeneration som försöker få vardagen att fungera eller en folkhemsdrömmande socialingenjör fast med borgerliga förtecken? En stark vision måste utgå ifrån de människor som den ska engagera.

I skolpolitiken har Folkpartiet onekligen mutat in en profilfråga som berör. Problemet är bara att nischfrågor, om än aldrig så breda, inte skapar något annat än nischspelare. Ett parti med ambitioner som regeringsalternativ måste trovärdigt kunna erbjuda en heltäckande politik. Mattias Sundin, som suttit i valanalysgruppen skriver: ”Framförallt måste vi bredda partiet och bli starkare i de statsbärande frågorna, som ekonomi, rättspolitik och försvar”.

Även Lena Sommestad gör samma analys vad gäller den socialdemokratiska förnyelseprocessen. Det är i den ekonomiska politiken som förnyelsen måste utgå. Utan den så faller allt annat. Visst, det är så sant.

Integritetsfrågorna har blivit styvmoderligt behandlade av riksdagsgruppen. Jag tror också att vi måste ha en rakare inställning till vår tids stora orättvisor; att vård, utbildning, jobb faktiskt fördelas väldigt ojämlikt. I botten måste Folkpartiet stå för den lille individen mot systemet.

Tonfall och personlighet är antagligen viktigare än budskap. Folkpartiet har ett problem här. Partiet signalerar fel saker. Adam Cwejman (LUF) skriver: ”Varenda gång partiet tagit strid för något har det varit fråga om krav; krav på föräldrar, krav på invandrare eller på bidragstagare. Det är alltid statens rätt mot individen som värnas. Sällan tar man strid för individens rätt gentemot staten”. Inte undra på att Folkpartiets motiv ofta blir ifrågasatta när vi försöker lansera vällovliga reformer.

I LUF ligger Folkpartiets framtid. Där finns mycket att glädjas åt. De har gjort ett storartat jobb när det gäller att öka antalet medlemmar. Och i valet så gjorde man ett antal mycket bra kampanjutspel, både innehålls- och formmässigt. De vågar lyfta argumentationsnivån över de vanliga sakfrågorna. Se deras små filmer. Lysande. De intar precis den uppkäftiga, mer moderna attityd som jag önskar att Folkpartiet skulle göra.

För att Folkpartiet ska bli framgångsrikt så måste vi medvetet också matcha fram nya profiler och personligheter. Värderingar vinner val brukar det heta men jag vill påstå att personligheter är viktigare. Personligheter vinner val.

Bloggar på samma tema gör: Odelberg, Frykman, Pophöger, FP Nacka, Fagerberg, Lars-Erick, Per Pettersson

Fokus granskade borgerlighetens eftervals dilemma och citerade även den här bloggen.

Annonser

12 responses to “Ett modernare Folkparti

  1. Hej Hans,

    Bra och intressant inlägg. Det finns en del att göra. Jag tycker t.ex. att man borde ge sig in på en mer aktiv näringspolitik. Man saknar nästan helt profiler inom det området.

    Inom Skolan så tycker jag att ämnet privatekonomi skall in som obligatoriskt ämne i skolan. Dagens kreditsamhälle är en fullständig livsfara för den enskilde som egentligen inte får någon ordentlig utbildning av samhället om hur ränta på ränta effekter fungerar, problemen med betalningsanmärkningar, vikten av sparande etc…

    Är lite förvånad att ingen tagit i denna puck. För det är ett växande problem som inte bara är en realitet i ”Lyxfällan” utan hos väldigt många framförallt yngre människor.

    • Håller helt med dig om näringslivspolitiken. Jag har t o m i en annan bloggpost (https://hansaberg.wordpress.com/2010/09/21/valgrubbel/) framkastat att Björklund skulle sikta på den portföljen vid regeringsombildningen efter valet. Inte för att han har gjort ett dåligt jobb tidigare utan tvärtom just tack vare bra jobb och för att bredda partiet.

      Privatekonomi är inget dumt förslag; ligger väl i linje med Folkpartiets önskan att göra det möjligt för individen att själva ta ansvar för sitt liv.

  2. Madeleine Sjöstedt

    Hej Hans
    Intressant bloggpost! Br aatt diskussionen kommer igång. I mitt inlägg på partirådet underströk jag vikten av att hantera EU och integrationsfrågorna (de hänger ihop). Förskräckliga frågor händer i Europa. Liberala kärnvärden är paradoxalt nog allt mera tillbakaträngda. Då är det allvarligt att vi missuppfattas då vi närmar oss dessa stora och allvarliga frågor. Att vi misstros då vi kommer med försölag för att öka integrationen. Integrationen och toleransen är som jag ser det den västerländska civilisationenens vattendelare just nu. Liberaler med sin individualistiska tradition måste ta sig an dessa frågor och föreslå strategier.

    • Håller med dig om att integrationsfrågan är en av vår tids viktigaste. Att vi lämnat traditionell integrationspolitik bakom oss och istället låter politiken handlar om arbete och utbildning tycker jag är ett enormt stort framsteg. Att det sen finns människor som gör skillnad på folk ock folk, det måste vi hantera utifrån andra utgångspunkter eftersom det i grunden bottnar i osäkerhet, ovilja till förändring och en svag identitet. Vad en hotad identitet kan urarta till har vi moderna exempel på i Balkan och Rwanda.

      En strategi, förutom jobb och utbildning ovan, tror jag därför handlar om att stärka individen och göra de mer delaktiga i samhällskroppen. Samhället är du och jag, förutsatt att vi känner delaktighet och att vi kan vara med och påverka. Demokratiutveckling, decentralism och större inslag av lokalt självstyre tror jag därför är viktiga inslag för att motverka främlingsfientlighet och desintegrationstendenser. Bostadspolitiken tror jag också är central även om det inte finns några självklara svar på hur den ska utvecklas.

  3. Ett problem är självfallet att fp så snabbt deformerats i maktställning (ok, processen började några år dessförinnan) att det ser sig som överhetens, maktelitens vakthund. Att de som ser sig som liberaler idag inte röstar på fp är ju konsekvent i förhållande till den bild fp själv ger av sig. Det är ett helt annat parti än det var under Ohlin, Wedén, Heléns och Westerberg. Jag instämmer med Adams analys i Expr och att fp totalt schabblat bort de liberala aspekterna på frågorna om integritet och rättssäkerhet för att i st gå precis motsatt väg än den liberala. Men oxå i mycket annat!
    Back to basics är en rekommendation, om fp vill vara ett socialliberalt parti annat än till namnet. I så fall måste de socialliberala grundsatserna behållas och skärpas i programmet. Att ”förnya” genom att urvattna dem leder bara till en högerpopulistisk hållning.
    Men dessutom måste de mera konkreta ställningstagandena leda i rätt riktning, dvs i mångt och mycket bryta de senaste årens batong och antiintegritetspolitik.
    Ytterligare färska kommentarer här: http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/11/folkpartiet-hogerpopulisterna.html

  4. PS.
    Det är INTE den ekonomiska politiken som är prio 1. Om man hittar rätt i sin vandring till basics räcker det.
    Nej, det viktigaste för ett liberalt parti är att värna de demokratiska frågorna, medborgarrätt, frihet i gemenskap, skydd för integritet och rättssäkerhet etc.

    Hur ser fp-väljaren ut? När jag blev medlem i fp var hon en 28-årig kvinnlig kontorist… en lågavlönad kvinna. Då hade fp 20-25% av väljarna. Viktiga företrädare för fp var arbetarliberaler som Henning Gustafsson och Martin Larsson. Liksom den trubbige Waldemar Svensson, agronomen som förstod småfolket och att det inte var socialistiskt. Och fp´s riksdagsgrupp rymde fackliga företrädare!
    Sven Wedén, partiledare efter Ohlin, skulle av många av dagens skällas för socialist pga sina radikala idéer om andel-i-vinst och arbetarinflytande.

    • Back to basics, nja. Möjligtvis att gamla sanningar kan göras om till nya men jag tycker en svaghet i nuvarande folkparti är upphängningen på gamla lagrar. Jag vill inte höra mer om ATP-reformen, kvinnlig rösträtt mm. Jag vill se nya svar på dagens aktuella frågor.
      En politik som saknar ett resonemang kring ekonomiska frågor är ingen politik. Därför är det en prioriterad fråga men du har rätt i att det är inte det som är det viktigaste i vår unika profil. Där finns de frågor som du pekar på.

  5. Hans. Jag menar inte att man ska rapa om vunna segrer, annat än möjligen mycket kortfattad. Det som ska fram är PRINCIPERNA, inkl ekonomi – men inte där ekonomin dominerar. Och principerna ska exemplifieras vad de leder till i dagens och morgondagens samhälle. (Jag har lagt in en länk till dig i min senaste bloggpost i detta ämne.)

    • Hej – kan hålla med dig om att det är viktigt med de liberala principerna. Men kanske är det just de som måste förnyas, inte bara plockas fram. Jag tror att ett sätt att göra det är genom ekonomin. Betänk att vi förespråkade marknadsekonomi i en tid då planekonomin faktiskt var ett högst levande alternativ för flertalet och marknadsekonomi en ifrågasatt ideologi. Men hur ser liberalens ekonomiska system idag ut givet erfarenheter från kollapsande makroekonomier, globaliseringseffekter, överkonsumtion och ökad fattigdom i våra västekonomier?

  6. ”Jag tror att vi måste djupanalysera ”liberalen” så att vi förstår honom/henne bättre. Vem är den folkpartistiske kärnväljaren? En traditionell medelklass (villa, vovve, Volvo), akademiker, en hårt jobbande livspusselgeneration som försöker få vardagen att fungera eller en folkhemsdrömmande socialingenjör fast med borgerliga förtecken? En stark vision måste utgå ifrån de människor som den ska engagera.”

    Denna passage andas inte liberal ideologi, Hans. Att anpassa politiken efter den väljare man vill vinna är väl det som brukar kallas klassisk populism, inte liberalism?

    • Kanske att jag har på mig marknadsförings- och varumärkesbyggarglasögonen för mycket. Men jag menar att här har vi en grupp ”liberaler” som vi inte lirar med, vi har ju trots allt bara ca 25% andel (7 av 27%).
      Vi kan säkert göra anpassningar av politiskt innehåll, budskap och tonfall så att vi blir intressantare och attraktivare som parti utan att göra avkall på våra liberala värderingar. Klassisk positionering helt enkelt.
      Men först måste man ju på allvar vilja vara den ledande liberala rörelsen. Utan att därmed bli en populist.

  7. Pingback: Definiera ”kris”? « Per pladdrar på

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s