Persilja, Naturskyddsföreningen!

Naturskyddsföreningen ägnar en sida på DN Debatt åt att begråta tider som flytt. Urholkad allemansrätt, ett försvagat strandskydd, minskade möjligheter att expropriera mark för naturskyddsändamål, ökade ersättningar för den mark man ändå exproprierar tas som exempel på ett pågående systemskifte. Det är naturligtvis regeringens fel.

Systemskiftet handlar om att nedprioritera svenskens önskan att värna naturen till fördel för det privata ägandet. Vad vet Naturskyddsföreningen om det? Jag trodde denna ideella förening sysslade med naturvård, inte hade synpunkter på äganderättsfrågor.

Det finns många invändningar att göra. André Assarsson, ungmoderat, fullkomligt pulverisar debattartikelns politiska poänger i sin blogg ”Gräslökssocialisterna…”. Ringborg, miljöpartist, gör det solklart vad det grönröda alternativet innebär i valet – äganderätten kommer alltid i andra hand.

Naturskyddsföreningen oroar sig för den biologiska mångfalden men hur är det med den ideologiska mångfalden på sitt eget kansli? Debatten fortsätter på deras blogg. Från opolitisk intresseorganisation till grönröd megafon!

Även Jägarförbundet väljer, lite förvånande, att stämma in kravet på en större allmännytta i skogen. Johan Westerholm väljer att inte ta ställning till sakfrågan utan kommenterar i sin blogg bara den politiska pennfäktningen.

Advertisements

19 responses to “Persilja, Naturskyddsföreningen!

  1. Bra skrivit! Låt oss hoppas att Naturskyddsföreningen tar åt sig av kritiken.

  2. Tack. Vad gäller självkritik; mina förväntningar är inte så stora.

  3. Roligt att du uppmärksammar artikeln! Att vi granskar regeringen är ganska naturligt eftersom det är sittande regering som styr politiken, så även naturvårdspolitiken. Vi är dock mindre intresserade av att ”begråta tider som flytt” än av att diskutera framtiden. Som du säkert sett avslutar vi med följande rader:
    ”Vi uppmanar därför alla riksdagspartier att klart och tydligt i den valrörelse som snart startar visa hur den biologiska mångfalden och naturvärdena i landet ska skyddas i framtiden.”

    Hur ser Folkpartiets svar ut?

    mvh Jonas

    • Folkpartiet är, som du vet, en del av regeringen så vi stöder naturligtvis den politik du så hårt kritiserar.

      Att ställa den biologiska mångfalden mot äganderätten är svårsmält. Ge mig gärna ett exempel på något land eller system där en begränsning av äganderätten inneburit ekologiska fördelar. I själva verket så har ju de största ekologiska katastroferna inträffat i länder där man kollektiviserat ägandet.

      Vad gäller skogspolitik så finns ingen bransch som är så omgärdad av myndighetskontroll och regleringar som skogen. Ägaren är konsekvent misstänkliggjord. Jag tror t ex inte många känner till att man måste begära tillstånd för att avverka sin skog och att man kan få nej om man inte avverkar den på ett sätt som behagar myndigheterna. T ex att bara plocka ut de gamla träden, inte kalhugga som Skogsstyrelsen vill. Jämför med om bonden måste begära tillstånd för att skörda. Det är den världen du hävdar behöver mer regleringar eftersom de privata ägarintressena fått ta över på bekostnad av den biologiska mångfalden. Något jag ifrågasätter, både faktamässigt och ideologiskt.

      mvh/Hans

      • Visst är ni en del av regeringen. Men under förra mandatperioden utmärkte sig FP genom att vilja höja reservatsanslaget, till skillnad från övriga borgerliga partier som ville sänka mer eller mindre kraftigt (mer om detta i vitboken, kap 4). Var står ni nu?

        Att man måste söka tillstånd för avverkningar stämmer inte, förutom i fjällnära skog. Det räcker med en anmälan. Läs på bättre! Däremot är det riktigt att det är svårare att bedriva hyggesfritt skogsbruk. Detta är också en fråga vi driver. Du är mycket välkommen att besöka vårt seminarium om detta på tisdag, det finns några platser kvar. Se http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/skogsbruk-utan-hyggen/ för mer info och anmälan.

        mvh Jonas

  4. Blev mycket nyfiken på hur de politiska poängerna pulveriserades! Döm av min förvåning och besvikelse när hans inlägg var, ursäkta min uppriktighet, tämligen värdelöst och det enda han pulveriserar är sin egen trovärdighet. Rena felaktigheter blandas friskt med taffliga försök att misskreditera föreningen och dess talespersoner med irrelevanta påståenden. Resultatet blir i slutändan att jag litar mer på Naturskyddsföreningen och mindre på ungmoderaten… och dig som rekommenderade inlägget.

    Bättre lycka nästa gång!

    Mvh,
    Kristoffer

  5. Hej – du och jag har antagligen olika åsikter i sakfrågan.

    mvh/Hans

  6. Jonas, intressant seminarium. Vi har samma ståndpunkt men kanske utifrån olika utgångspunkter. Jag menar att det är upp till skogsägaren själv att välja avkastningsnivå. Och därmed brukarmetod. Det ligger så att säga i ägarrollen.

    Bogesund blev exproprierat pga vanvård; det verkliga skälet var att ägaren ville kalhugga. 70 år senare så blir Harald Holmberg tvingad med vite att kalhugga. Ingen annan metod får användas. Skälet; att man inte kan garantera tillräcklig återväxt. Men det är väl ingen som på fullt allvar tror att naturen inte klarar av att återföryngras om man skulle plockhugga? Men det tar för lång tid. Eller mao; avkastningen blir för liten vilket myndigheterna har synpunkter på. Det tycker jag är fel.

    Rätta mig gärna i detaljerna!

    mvh/Hans

  7. Hej igen! Håller med dig, skogsägaren bör ha större frihet att välja brukningsmetod. Det finns ju många markägare som ser andra ekonomiska värden än virkesproduktion till industrin (t ex jakt, turism) och därför vill välja bort kalhyggen. Samtidigt, och där skiljer sig möjligen våra uppfattningar, så finns det ett stort ansvar som följer av att äga natur. Det kan inte utan vidare jämställas med att äga en bil eller en villatomt. ”Välja avkastningsnivå”, ja – så länge det inte sker till priset av den biologiska mångfalden, enligt mig.

    Bogesunds känner jag till och har besökt men känner inte historiken så väl, berätta gärna mer om detta. Harald Holmbergs fall är sorgligt, och ett ”bra” exempel på att skogsvårdslagen behöver moderniseras.

    Mvh Jonas

    • Det jag vänder mig mot i ditt resonemang är att du är beredd att sudda ut gränserna för ”ägandet”. Plötsligt blir du en intressent lika stor som skogsägaren själv utifrån någon slags förment idé om skogsägaren inte tar tillräckligt ansvar, det gör däremot du. Jag kan verkligen inte acceptera den inställningen.

      Vi kan förenas i att skogsvårdslagen och tillhörande myndigheter behöver moderniseras.

      mvh/Hans

  8. PS den som är intresserad av ytterligare diskussion av debattartikeln, se gärna Assarssons blogg där jag lämnat några ytterligare kommentarer.

  9. Jag kan bara hålla med Kristoffer. André Assarssons blogg underminerar bara sin egen trovärdighet när han efter att ha kritiserat vitboken och efterfrågat fakta i kommentarerna medger att han inte ens har läst den. HA!

  10. Bertil Johansson

    Kompromiss mellan markägaren och strandskyddet

    Det är fel att allemansrätten kör över äganderätten totalt för oss markägare. Det skulle vara mer rättvist om man kunde få bygga en stuga på högst 35 kvm och ett dass.

    Tycker att man kunde få bygga en sommarstuga 50 m från vattnet och sedan göra en liten tomt runt stugan ca 5 meter i omkrets runt om stugan bara. Det räcker för den som har marken.

    Då får markägaren sin stuga och allemansrätten får disponera resten av marken som är mycket mer än den som själva stugan står på. Visst ska man få ha en liten brygga, men det ska tillkomma en lag som säger att allemansrätten får fritt beträda bryggan och marken utanför stugan. Glöm privatskyltar!

    Där har markägaren ingenting att säga till om. Skulle det stå stolar och bord vid strandkanten eller på bryggan så får allmänheten och så nyttja dessa.

    Man ska också få röja lite vid stranden så folk kan gå i land och bada där. De flesta stränder kan man knappt gå i land på för, att det är mängder med vass och helt igenvuxet med sly.

    Sänk gränsen för strandskyddet till 50 m annars tar allemansrätten över och det är inte heller rättvist.

    Det skulle innebära om man ska bygga en stuga på en ö med dagens lag. Då skulle det vara 100 m åt varje håll av ön. Strandskyddet skulle göra att ön måste vara minst 225 m bred och 225 m lång. Och det är ett gränsfall, De där 25 metrarna är till för att själva stugan ska komma utanför strandskyddet.

  11. Bertil Johansson

    Så borde plan och bygglagen vara istället?

    Precis, detta är problemet med lagen, den verkar konserverande utan förnuft. Om istället besluten kan tas närmare folk som bor på stället, med Länsstyrelse och Kommuner mer involverade, så kommer deras lokalkännedom att kunna ge beslut mer baserade på sunt förnuft

  12. Bertil Johansson

    Lagen om strandskydd bör göras om

    Vi är flera som tycker att lagstiftningen ner på djupet skulle ses över när det gäller bebyggelse nära stränder. Alla rättigheter att utestänga andra till stränder borde tas bort, t.ex. genom samfällighet. Man borde enbart ha rätten att freda sin egen tomt om den ligger nära vatten och den borde inte få disponeras så att allmänheten därutöver utestängs från strandlinjen.

  13. Bertil Johansson

    En kompromiss mellan allemansrätten och strandskyddet

    Strandskyddet är en viktig del i bevarandet av allemansrätten men för att det ska kunna fungera mycket bättre krävs det större möjligheter till variation och anpassning av dess tillämpning och utformning. Ett bättre utformat strandskydd gynnar inte minst glesbygden och dess förutsättningar för att folk inte ska flytta i från landsbygden. Det är viktigt att bevara attraktionskraften för att slippa att folk flyttar där i från. Det är bra att vi får folk som bor och handlar i våra affärer som annars måste stänga och flytta till större städer vore ju synd.

  14. Bertil Johansson

    Ett mer rättvist strandskydd

    Det måste bli en ny lag som ska skydda privat personer så att de har rätt att promenera vid stränder utan att hindras av sura griniga stugägare egoister som tror att de äger hela stranden. Bort med förbudsskyltar. Stängsel och staket kan de ha runt stugan istället för att ha ända ner till vattnet. Så att människor kan promenera runt stränder obehindrat. Så kommer fler att bli stolta att bo i Sverige.

  15. Bertil Johansson

    Man borde satsa mer på landsbygds utveckling

    Det har nu gått 3 år sedan Regeringen Reinfeldt gjorde om strandskyddslagen så att det skulle bli lättnader att få bygga vid hav, åar, sjöar, öar och vattendrag där det är glesbygd. Men regeringen lyckades inte med det för att länsstyrelsen har rätt att överpröva alla strandskyddsdispenser.

    Det som också hände var att regeringen höjde bygglovsansökningarna och strandskyddsdispenserna rejält med en sky hög sanktions avgift så att folk har blivit mer avskräckta att söka bygglov och strandskyddsdispens

    Det är därför som ansökningarna har minskat och landsbygdsutvecklingen har istället minskat. Kommunen kan bevilja strandskyddsdispens ansökan, medan länsstyrelsen prövar alla sådana beslut och på så sätt så blir det ingen landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS områden).

  16. Bertil Johansson

    Landsbygden avfolkas

    Regeringen gjorde ett hopp för att vända trenden om att det skulle bli lättare att få bygga vid stränder i glesbygden. Den nya strandskyddslagen har funnits i tre år. Men mycket lite har ändrats längs de svenska stränderna. När kommunerna ger dispens från strandskyddet säger tjänstemännen från länsstyrelsen nästan alltid nej. Det är därför som landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) inte har kunnat genomföras som det var tänkt i från början. Lagen bör ändras så att inte länsstyrelsen får någon överprövningsrätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s