Kvalitet kapar kostnader i vården

På Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lund så inför man nu en vårdmodell hämtad från USA rapporterar Dagens Eko.

Det nya arbetssättet bygger på att all sjukvårdspersonal skall vara delaktig, ha inflytande och vara informerade i detalj om vilken behandling patienterna får och hur vårdplaneringen ser ut. Fel skall utredas direkt och rättas till. Inte helt olikt det som rapporterades nyligen från Karolinska där man genom ett förändrat arbetssätt i linje med Skånes modell radikalt kapat köerna till akuten.

• ”30 procent av sjukvårdens resurser används helt i onödan, menar sjukhuschef Bent Christensen och det är ett problem som dagens toppstyrda sjukvårdsorganisation inte kan lösa. Svensk sjukvård är fast i ett industriellt tänkande från 60-talet, som går ut på att beordra och kontrollera.”

Minskad dödlighet, färre vårdskador och därmed lägre kostnader må vara de primära effekterna av ett ökat fokus på kvalitet. Men att rätta till kvalitetsbrister frigör inte bara resurser utan leder också till större patientnöjdhet och högre arbetstillfredsställelse bland vårdpersonalen.

Att komma åt dessa ”låt gå och slarvkostnader” är därför något vi liberaler ser som en prioriterad åtgärd för att förbättra vården. I Stockholm motsvarar 30% av vårdens resurser mer än 15 miljarder, låt vara att man bara kan komma åt en fjärdedel av dessa så innebär det ändå nästan 4 miljarder som skulle kunna användas på bättre saker i vården. 

Även Svd ägnar plats åt frågan på sin ledare idag och kommenteras bl a av Dick Erixon.

Annonser

4 responses to “Kvalitet kapar kostnader i vården

  1. Det märks på ditt skrivande att du inte har en aning om hur en normal dag i vården ser ut.Vårdarbetaren

  2. Anonym: Du kanske kan upplysa mig vad du tycker är fel? MVH/Hans

  3. Som någon som HAR en aning om hur en normal dag i vården ser ut (jobbar som läkare) kan jag säga att Hans har rätt. Min arbetsplats är tragiskt ineffektiv, exempel: 1) Gamla datorprogram (vi ska snart "uppdatera" till IE 7 som kom 2006) vilket är en säkerhetsrisk och innebär kompabilitetsproblem. 2) Omodern och dålig medicinsk programvara som ger dubbel- och extraarbete – jag kan exv se alla labsvar på datorn men inte signera dem via ett enkelt knapptryck (kommer kanske någon gång, troligen om 4 år), måste istället gå och hämta 5-10 A4 i posten varje morgon bara för att sätta en kråka på varje och lämna till sekreterare så att hon kan sortera in dem (även miljöovänligt). 3) Fel i vården rättas inte till då det är ett mindre h-vete att få reda på hur man kommer in i rätt system för att registrera och skriver.4) Personalbrist analyseras mest såsom "hur ska vi få mer personal" och mindre såsom "hur ska vi kunna göra det vi vill med den personal vi har"?

  4. Jag tycker inte man ska svartmåla sjukvården mer än nödvändigt, alla branscher har "förbättringspotential", ävenså vården. Men eftersom det handlar om så stora tal så blir även små förbättringar substanstiella. IT-systemen i vården ligger efter helt klart men där pågår stora projekt redan. Skåne projektet (och akuten på KS) handlar om att jobba smartare. Att lösa upp hindrande knutar, på köpet får man nöjda patienter och personal.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s