Tag Archives: vårdval

Välja fritt är större än att välja rätt

Möjligheten att göra välgrundade och välinformerade val när man väljer vårdcentral anses vara en av grundstenarna för valfrihetsreformen i vården.

”Jämförbarheten är själva förutsättningen för vårdvalet”, säger Caroline Andersson vid Myndigheten för vårdanalys som gjort en studie som presenteras på DN idag. Den visar att det är svårt att välja eftersom det saknas information om den medicinska kvaliteten.

Javisst kan man hålla med om det men det kanske inte är så lätt i praktiken. I landstingen, med all professionell expertis som finns till förfogande, har vi en nog så utmanande uppgift att försöka utvärdera den medicinska kvaliteten. Det finns naturligtvis sofistikerade system för att snabbt identifiera de som underpresterar och konsekvent visar på dåliga medicinska resultat. Men att rangordna olika sjukhus, kliniker, medicinska discipliner, terapier är inte snutet ur näsan. Det finns inte entydiga mätmodeller eller processer för hur en sådan jämförelse ska kunna ske.

Tanken att vi medborgare skulle sitta böjda över prospekten från respektive vårdcentral och jämföra data på samma sätt som när vi ska köpa en tvättmaskin eller utvärderar vilken bil som ger mest för pengarna känns också väldigt främmande. Men detta ska naturligtvis inte tas som intäkt för att valfriheten är av ondo vilket rapporteringen lätt kan ge intryck av.

Jag hade nog hoppats på att Myndigheten för Vårdanalys skulle  se som sin uppgift att ta fram ett system för utvärdering och inte bara peka på avsaknaden av det. Varför inte en modell liknande Systembolagets; Tillgänglighet, Bemötande, Medicinsk prestation? Tre enkla cirklar som vägledning vid val av vårdgivare.

Bloggar: Vårdföretagarna

Kommunikationskontroll

I söndagens DN läser jag två kommentarer till Zarembas artikelserie om vården. Läkaresällskapet, som inte oväntat är positiva till serien, och Roger Molin, nationell vårdvalssamordnare, som är djupt kritisk.

Läkarsällskapet vill bekräfta den bild som ges i artikelserien av en vård som går på knäna och där ekonomiska avvägningar alltmer kommit att gå före läkarens löfte om att vårda, lindra, trösta. Molin avfärdar Zaremba som en oseriös upptecknare av anekdoter och detaljer.

Det finns väl knappast en sanning och saker går säkert att se på olika sätt utan att den ene eller andre behöver ha fel. Svårt är dock att invända mot att väldigt många som varit i kontakt med vården har mer eller mindre tråkiga erfarenheter och upplevelser som man beredvilligt delar med sig av. Det är trist för det gör att vården ständigt hamnar på defensiven och tvingas försvara sig på ett sätt som inte hade varit nödvändigt om vården jobbat bättre med sin kommunikation.

En gammal sanning är att om man inte själv aktivt jobbar med att skapa bilden av sin verksamhet så skapas den av någon annan; och då inte nödvändigtvis en positiv bild. Varje dag skapas bilden av vården. Varje dag görs också underverk i vården. Varje dag ställs man inför nya kriser. Och löser dem. Men det är inte bilden som framkommer i media och därigenom i diskussionen runt många köksbord.

Vem går med glädje till en arbetsplats som ständigt utmålas som en krisverksamhet? Vilka förväntningar får en patient eller anhörig som ständigt matas med negativa bilder av den vård som man måste konsultera. Kan vårdresultatet rent av påverkas?

Vården måste ta kontroll över bilden av sig själv – sin egen profil – och inse att en systematisk kommunikation med bredare grupper är en synnerligen viktig del av verksamheten på samma sätt som kommunikation med patienterna är en självklar del av vården.

Intressanta bloggar: DHE, Pesto Silvestri

Vårdval även efter nästa val

Nu gör alliansen upp med MP om vårdvalet i Stockholms län. Bra att Stockholmarna därmed får en överenskommelse som kan leva över nästa val i händelse av att alliansen skulle förlora.

Det satsas ytterligare resurser på att att göra vården mer jämlik i länet samt utveckla hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Ersättningssystemet förfinas för att ytterligare förstärka insatserna vid läkemedelsgenomgångar, kompetensutveckling och samverkan mellan olika sjukvårdsdiscipliner.

Fulvinst eller finvinst

Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna skriver idag i DN (tyvärr bara i pappersversionen men även på egen blogg) om att det inte är vinsten i sig som är det viktiga utan hur vinsterna används. Detta som en kommentar till Johannes Åmans ledarstick häromdagen där han menade att frågan om vinst eller inte vinst är fördummande. Något jag också skrev om här.

Famna organiserar non-profit verksamheter i vård och omsorg och har inget emot vinst men är lite petig på hur de används. All vinst i Famnas verksamheter återinvesteras i verksamheterna. Något liknande de ömsesidiga försäkrings-bolagen där all vinst återgår till spararna. Det som utgör skillnaden mellan fulvinst och finvinst är hur de används menar Pettersson. Jag håller helt med.

Famna menar att de icke vinstdrivande organisationerna är missgynnade idag då kommuner och landsting tillämpar LOU på ett konkurrensbegränsande sätt. Det låter oroväckande och helt stick i stäv med samhällets önskemål. Jag menar att vårt sätt att möta fulvinster i vård- och omsorg är just att bygga upp alternativa verksamhetsformer.

Det är en grannlaga uppgift för politiker att undanröja alla konkurrens-hämmande hinder. Vinst är en viktig drivkraft för de flesta verksamheter men det förutsätter jämlika konkurrensvillkor. Låt sen konsumenterna avgöra om de vill stödja verksamheter som gör fulvinster eller finvinster.

Att göra vinst eller inte göra vinst

Ja eller nej till vinstintresset är en fördummande fråga skriver Johannes Åman i DN idag. Javisst, avsaknad av vinstmotiv i offentlig regi har inte nödvändigtvis lett till hög kvalitet. I en fungerande marknad brukar vinster vara kopplat till nöjda kunder och därmed en upplevelse av bra kvalitet.

Vad som krävs är många alternativ som gör det möjligt att välja eller välja bort för mig som finansiär. Mångfald är grundbulten i en marknadsekonomi. Vi måste jobba på att få in fler stiftelser, kooperativ och andra alternativa ekonomiska former, inte bara aktiebolag, i vård och omsorgsmarknaden. Där finns en politisk utmaning att stimulera och underlätta för dessa att verka.

Ser till min glädje att min efterlysning av mer politik för att stärka mångfalden inom vård- och omsorgsmarknaden också delas av mina partikollegor Anna Starbrink och Olle Schmidt som skriver bra om detta på SvD.

Inom parentes sagt så kan man, som skribenterna föreslår, runda LOU genom att införa vårdval eller att helt undanta lagen för t ex idéburna organisationer. Mer radikalt är att helt sonika skrota LOU som i mina ögon är helt kontraproduktiv.

Ordet är mångfald sa Bill!

Andra som bloggar: Peter Andersson, Johan Westerholm, Olle Schmidt, Anna Starbrink

Batjlans kalkylator slår till igen

Ilija Batjlan har fingrat på sin kalkylator igen. Förra gången satt han vid köksbordet en helg och räknade om kalkylen för Nya Karolinska. För dyrt. Och fel.

Nu har han räknat på Vårdvalsreformen i Stockholm. Den här gången blev resultatet att medelklassen är förlorare. Ingen vet hur han räknat. Men så är det, ny statistik talar för det.

Däremellan har han också hunnit fundera på den ekonomiska kalkylen för ytorna i tunnelbanan. Resultatet blev förslag på butler, kemtvättar och allehanda TUT-tjänster.

Säga vad man vill om Ilija Batjlans räknande och förslag men lite liv i den vardagslunkande landstingspolitiken har han minsann skapat.

Bloggar gör: Anybody´s place, Olof Lindqvist, Birgitta Rydberg, Karl Henriksson, Lars Björndal, Peter Andersson (som alltid)

Nya framsteg i vårdvalet

I dagens DN (pappersversionen) granskas vården i Stockholm. ”Alliansen backar om vårdvalet” utropar rubriken triumferande. Jaså!

Vårdval Stockholm har enligt en expertuppföljning, gjord av Karolinska Institutets folkhälsoakademi, resulterat i följande:

- Invånarna i länet utnyttjar vården mer, framförallt har antalet läkarbesök ökat

- Kostnaden per invånare har sjunkit, men inte på bekostnad av den patientupplevda kvaliteten

- De tunga tidskrävande patienterna har ökat sina vårdkontakter mer än andra vilket enligt experterna kan tolkas som att mottagningarna inte försöker undvika vårdkrävande patienter mer än andra

- Farhågorna om att nya mottagningar bara skulle etableras i länets rikare delar har inte förverkligats (trots att den sk socioekonomiska ersättningen togs bort)

Nu utreder alliansen en utveckling av vårdvalet så att ersättningssystemet mer kopplas till den enskilde individens vårdtyngd. Större vårdtyngd ska ge mer pengar säger Birgitta Rydberg folkpartistiskt sjukvårdslandstingsråd.  Ca 30 % av ersättningen ska på så sätt kunna knytas till den enskilde individen.

Bakåt? Jag tycker att alliansen tar ytterligare ett steg framåt mot en bättre och mer individualiserad vård!

Se Birgitta Rydberg kommentera på TV4 eller läs hennes blogg. Bloggar gör också Christoffer Fagerberg.